Inget för veklingar

Jajamensan, två dagar på operation är redan avverkade... Och väldigt spännande och utmanande. Nya miljöer, otroligt många människor (alla förklädda i operationsmössor och mycket svåra att känna igen), blod, sprutor och nålar i massor. Drömmiljön för en sjuksköterskestudent faktiskt. Även om man fått höra en del nedlåtande kommentarer om att vi "bara" går grundutbildningen och minsann inte kan någonting. Suck, suck och åter suck. Alltid samma visa. Och alla har vi varit nykomlingar en gång. Mycket lätt att glömma uppenbarligen. Jag bryr mig dock inte alls.

Något som jag dock berörs rysligt mycket av är de läskiga ortopedoperationer jag närvarat vid. Det borras, bankas, spikas och hamras som i en verkstad och borren låter precis som en tandläkarborr... Hemskt! Jag gillar absolut inte tandläkarborrar och det bara isar i mig när den är igång. Brrr... fy!

Idag fick jag, till min stora glädje, gå hem tidigare, i brist på arbetsuppgifter. Jag var i sänghallen och bevittnade spinalbedövningar, EDA och annat skoj. Sen fick jag sätta nålar, dropp och en kateter. Roligt.

Maken kom precis hem en timme tidigare från jobbet, härligt! Så nu ska det mysas hemma hela kvällen. Vardagslyx.