Snart så...

Nu är det bara drygt två timmar kvar tills älsklingen kommer hem och jag lääängtar! Jag ska krama honom tills han kvävs ;-)
Veckans sista ensammiddag går snart av stapeln och jag rostar sötpotatis i ugnen som jag ska äta med färdiggrillad kyckling och kall sås. Enkelt och förhoppningsvis smaskigt.

Jag har varit duktig över förväntan idag med studierna, men jag är ändå nervös över tentan imorgon. Att behöva ha alla rätt ger stress bara det. Det är så rackarns lätt att räkna fel, då talen verkligen är skrivna för att man ska förvirras. Hoppas, hoppas jag klarar det imorgon...

Tänk vad uppiggad man kan bli av ett litet telefonsamtal förresten. Jag hade en liten stund av depp på eftermiddagen, men så ringde gulliga svågern och småpratade en stund. Och vips blev jag glad och nöjd igen. Dessutom har alla gulliga kommentarer på bloggen verkligen peppat mig. Tack!